28 APRIL
Du var så vacker när du kom, du kunde le som ingen annan kan. Ja du kunde få mig att tänka om, jag du kunde få mig att släppa allt. Men så vände du dig om och gick, så att jag kommer att förstå och jag satt kvar för ett ögonblick. Du är inte lika vacker nu som då. För du gjorde sönder mig, ja du gjorde sönder mig, ja du gjorde sönder mig den dan. Och dina fina lögner gjorde sönder mig totalt, för jag hade äntligen vågat släppa allt det där som hållit mig tillbaks, men så lämnade du mig där, där på bänken i den där parken och när jag tänker tillbaka nu så har du aldrig varit vacker. För du gjorde sönder mig, ja du gjorde sönder mig, du gjorde sönder mig totalt. Och nu så har du gjort mig rädd, rädd för att känna, för känner man ingenting alls, kan man aldrig bli lämnad. Så berätta hur det känns när du kollar ner över kanten och se mig falla fritt och ner tills jag slår ner till marken. För du gjorde sönder mig, ja du gjorde sönder mig, ja du gjorde sönder mig den dan. Ja, nu vill jag sönder dig tillbaks. Ja, nu vill jag sönder dig. Ja nu vill jag sönder dig totalt..
Du gjorde sönder mig.